Rättens möjlighet att förändra våra vardagstransporter är försumbar. Hur vi transporterar oss till vardags påverkas istället av makt, kön, klass, livsstil och värderingar. För jämställdheten är transporter centrala då de utgör en del av kvinnors och mäns livsval kopplade till familjebildning, bostadsort, boendeform och arbete. Rådande könsmönster innebär att Sveriges kvinnor och män har olika villkor beträffande transporter i vardagen samt att det finns skillnader mellan kvinnors och mäns resmönster.
I december 2001 antogs ett transportpolitiskt mål om ett jämställt transportsystem. I denna avhandling undersöks om målsättningen att uppnå ett transportsystem som passar både kvinnor och män uppfyllts. Studien visar att rätten är en maktfaktor, inte för förändring utan för att reproducera rådande könsrelationer och för att upprätthålla maktförhållandet mellan könen.
Slutsatsen i avhandlingen är att transportpolitikens mål om ett jämställt transportsystem tjänar mer som en som en fasad och legitimation för att inget görs, än som ett rättsligt styrinstrument med syfte att främja människors möjlighet att forma samhället och sina liv.
WANNA SVEDBERG är verksam som lärare och forskare på Juridiska institutionen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
Wanna Svedberg
Ett (o)jämställt transportsystem i gränslandet mellan politik och rätt: En genusrättsvetenskaplig studie av rättslig styrning för jämställdhet inom vissa samhällsområden
516 sidor | December 2013
Format 145×218 mm | Hft
Omslag Lovisa Lesse
ISBN 978-91-86980-61-0
Beställ boken från din lokala bokhandlare, eller från Adlibris.com. Eller från förlaget, på bokbox@infografen.com.
Henning Eichberg, Lis Engel & Helle Winther (red)
/…/ Antologins olika bidrag omfattar alla former av kontrollaktiviteter med tvångsmedel som utförs för att upprätthålla den socioekonomiska ordningen. /…/ Antologins tio bidrag behandlar sådant som hur polisanställda med utländsk bakgrund ser på sina roller, hur etnisk profilering går till i praktiken i några polisers dagliga arbete, hur ett antal unga män från olika etniska minoriteter upplever polisens diskriminering, hur etnisk mångfald används i ett bevakningsföretag och vilka insatser några skolor i Östergötland gör mot “hedersrelaterat våld”. De flesta bidragen skildrar personer och processer på ett närgånget och intresseväckande sätt. Språket kan ibland vara onödigt invecklat. Boken vänder sig främst till fackmän och i ämnet debattlystna. (Arne Järtelius i BTJ-häftet)
Abby Peterson & Malin Åkerström (red)