Arkiv: Veronika Burcar

Den sorterande ordningsmakten: Studier av etnicitet och polisiär kontroll av Abby Peterson & Malin Åkerström (red)

Polisforskare talar idag om ”den utökade polisfamiljen”. Den traditionella polisen kompletteras av kommunala, privata och frivilliga organisationer eller grupperingar. Samtidigt står etniska minoriteter alltmer i centrum för samhällets kontrollapparat. Etnicitet har blivit en delikat fråga för myndigheter.

Den här antologin uppmärksammar skärningspunkten mellan dessa två processer. På vilka sätt är personers etnicitet föremål för övervakning och polisiär kontroll från polis, vaktbolag, trygghetsarbetare och andra? Vad innebär etnicitet i ett samhälle präglat av en mångfald av polisiära åtgärder, så kallad plural policing?

Via olika empiriska undersökningar diskuteras såväl de kontrollerade som kontrollörerna. Ibland utövar ungdomar kontroll i relation till poliser eller ungdomsvårdare, ibland uppfattar sig poliser från etniska minoriteter som övervakade av sina kolleger. Även forskare kan uppfatta sig som kontrollerade i sitt sätt att undersöka och skriva om etnicitet.

Antologins författare argumenterar för vikten av att inkludera vidare och mera diffusa former av social kontroll än vad som är gängse i samhällsvetenskaplig forskning. Först då kan vi förstå hur idéer om etniska skillnader understöder samhällets strafftänkande och kriminalrättspraktiker.

ABBY PETERSON är professor i sociologi vid Göteborgs universitet. MALIN ÅKERSTRÖM är professor i sociologi med inriktning mot kriminalvetenskap vid Lunds universitet. Övriga medverkande: Vanessa Barker, Goran Basic, Veronika Burcar, Sabine Gruber, Cecilia Hansen Löfstrand, Tove Pettersson, Sara Uhnoo, David Wästerfors, Emil Östlund.

quote/…/ Antologins olika bidrag omfattar alla former av kontrollaktiviteter med tvångsmedel som utförs för att upprätthålla den socioekonomiska ordningen. /…/ Antologins tio bidrag behandlar sådant som hur polisanställda med utländsk bakgrund ser på sina roller, hur etnisk profilering går till i praktiken i några polisers dagliga arbete, hur ett antal unga män från olika etniska minoriteter upplever polisens diskriminering, hur etnisk mångfald används i ett bevakningsföretag och vilka insatser några skolor i Östergötland gör mot ”hedersrelaterat våld”. De flesta bidragen skildrar personer och processer på ett närgånget och intresseväckande sätt. Språket kan ibland vara onödigt invecklat. Boken vänder sig främst till fackmän och i ämnet debattlystna. (Arne Järtelius i BTJ-häftet)


abbymalinAbby Peterson & Malin Åkerström (red)
Den sorterande ordningsmakten: Studier av etnicitet och polisiär kontroll
274 sidor | Mars 2013
Format 145×218 mm | Hft
Omslag Kjell E. Eriksson
ISBN 978-91-86980-60-3


Beställ boken från din lokala bokhandlare, eller från Adlibris.com. Eller från förlaget, på bokbox@infografen.com.


Medlingens moral, emotioner och mångfald av Anna Rypi & Veronika Burcar

Medling vid brott påbörjades i Sverige i mycket liten skala för cirka tjugo år sedan. Sedan dess har den svenska medlingsverksamheten vuxit men den är fortfarande relativt begränsad. Syftet med medling vid brott är att minska de negativa konsekvenserna av ett brott samt att förebygga att nya brott begås. I Medlingens moral, emotioner och mångfald uppmärksammas medling vid brott utifrån såväl dess konkreta som dess symboliska betydelse.

Om parterna i en konflikt inte träffas, om gärningspersonen inte blir förlåten och om den brottsutsatte kanske till och med uttrycker ilska – kan det ändå betraktas som en lyckad medlingsprocess? Vad betyder det att medlarna försöker ”skapa moral” (rättvisa) utan att ”moralisera” (döma)? På vilket sätt kan medling vid brott ses som en arena för identitetsförhandling och identitetsförändring?

Den sociologiska studie som beskrivs och avrapporteras i Medlingens moral, emotioner och mångfald har genomförts vid två medlingsverksamheter i en mindre och en större stad i Sverige under år 2011. Forskarna har främst intresserat sig för medlingsprocessen i sig samt för medlarnas roll i denna process.

Medling vid brott kan ses som ett ”reparerande rolltagande” där igenkännande och ömsesidig respekt mellan parterna kan komma till uttryck. Båda parter – gärningsperson och brottsutsatt -– förväntas få ta plats och föra sin egen talan under medling, oavsett juridisk skuldfördelning. Reparativ rättvisa, det vill säga teorin som ligger bakom medling, analyseras i praktiken.

Författarna visar att medling vid brott är en process som innefattar många dimensioner, bland annat när det gäller hur medlarna tolkar och upprätthåller (makt-)balans.

ANNA RYPI är lektor i sociologi/socialt arbete, med inriktning kriminologi, vid Lunds universitet. VERONIKA BURCAR är lektor i sociologi vid Lunds universitet. I sin forskning är hon framförallt inriktad på ungdomar, våld och offerskap.


IdiotenAnna Rypi & Veronika Burcar
Medlingens moral, emotioner och mångfald
136 sidor | April 2012
Format 145×218 mm | Hft
Omslag Kjell E. Eriksson
Omslagsfoto Veronika Burcar
ISBN 978-91-86980-58-0


Beställ boken från din lokala bokhandlare, eller från Adlibris.com. Eller från förlaget, på bokbox@infografen.com.