Arkiv: Sociologi

Rörlighetens sociala betydelser inom dagligvaruhandeln: Handlare, butikschefer och butiksanställda om rörlighet in i, inom, och ut ur dagligvaruhandeln av Vesa Leppänen & Ann-Mari Sellerberg

Ofta betraktas handeln som en bransch med många tillfälliga anställningar, deltidsanställningar och hög personalomsättning, vilket sägs leda till förlust av kunskaper, försämrad service och kostnader för rekrytering och utbildning. Anställda och fackliga organisationer kan se det som tecken på bristfälliga arbetsvillkor. Forskningsprojektet Rörlighet inom dagligvaruhandeln har utforskat rörligheten ur handelns perspektiv. Genom intervjuer med 39 anställda, butikschefer och handlare undersöktes vilka sociala betydelser rörligheten har inom dagligvaruhandeln.

Boken visar att rörligheten inte alltid är problematisk. Istället är rörligheten en viktig del av den organisatoriska verklighet som handlare och butikschefer arbetar med. De säger sig leda genom rörlighet. De skapar vägar för rörlighet, vilket ökar kompetensen hos medarbetare, skapar ökad entusiasm och arbetstillfredsställelse. De gör rockader bland anställda och ibland spanar de efter arbetskraft som kan rekryteras från andra butiker. Rörligheten är även en del av de anställdas organisatoriska verklighet. De observerar andras rörelser – vilka som kommer in, vilka som lämnar, vilka som befordras och får nytt ansvar, och vilka som rekryteras till olika utbildningar. De planerar även egna rörelser, t ex genom att överväga att sluta eller utbilda sig vidare. Rörligheten är ständigt närvarande för butikschefer, handlare och anställda.


VESA LEPPÄNEN är docent vid Sociologiska institutionen vid Lunds universitet och forskar om arbetsorganisation och kundmöten inom olika serviceyrken.


ANN-MARI SELLERBERG är professor emerita vid Sociologiska institutionen vid Lunds universitet. Sellerberg fortsätter att forska om anställda inom handeln.


Vesa Leppänen & Ann-Mari Sellerberg
Rörlighetens sociala betydelser inom dagligvaruhandeln: Handlare, butikschefer och butiksanställda om rörlighet in i, inom, och ut ur dagligvaruhandeln
222 sidor | November 2016
Format 144×210 mm | Hft
Omslag Kjell Eriksson
Omslagsbild Vesa Leppänen
ISBN 978-91-86980-68-9


Beställ boken från din lokala bokhandlare eller från Adlibris.com. Eller från förlaget, på bokbox@infografen.com.


Krigets sociologi: Analyser av krigsvåld, koncentrationsläger, offerskap och försoning av Goran Basic

Ett stort antal krig har utspelats i världen under det senaste seklet och som ett direkt resultat av dessa krig flyttar individer med olika krigserfarenheter mellan länder. Vad vet vi egentligen om dessa krig? Vad vet vi om samhällsförändringarna under och efter kriget samt om våldsverkarna och deras offer? Vad vet vi om de efterföljande försoningsprocesserna?

I tidigare forskning om krig presenteras ofta en ensidig bild av fenomen som krigsvåld, offerskap och försoning. I denna bok analyseras forskning om dessa fenomen samt författarens empiriska material med fokus på berättelser av överlevande från kriget i Bosnien under 1990-talet. Det rör sig om intervjuer med serber, kroater och bosniaker, som varit lägerfångar, förövare, offer eller passiva åskådare. Hur beskriver intervjupersonerna krigsvåld, offerskap och försoning efter kriget? Vilka krigskategorier uppmärksammas i berättelserna? Hur beskriver intervjupersonerna tillvaron i koncentrationslägren?

Utifrån ett omfattande etnografiskt material analyserar och åskådliggör författaren dessa och liknande frågor. Boken riktar sig till utbildningar inom sociologi, socialt arbete, freds- och konfliktvetenskap, kriminologi, pedagogik, statsvetenskap, socialantropologi, socialpsykologi eller närliggande ämnen och till verksamma praktiker vid olika myndigheter och organisationer som möter överlevande med liknande erfarenheter och upplevelser.


GORAN BASIC är docent i sociologi, verksam som forskare och lärare vid Institutionen för pedagogik, Linnéuniversitetet. Han har bl.a. publicerat Krig och brott (2005), Skulle jag grilla lamm med dig? (2007), Vårdkedja för ungdomar eller professionella? (tillsammans med Joakim Thelander och Malin Åkerström, 2009), Etnicitet i ungdomsvården (2010) och Samverkan blir kamp (2012). Basic har dessutom publicerat När samverkan får erkännande (2015) på Bokbox Förlag.


Goran Basic
Krigets sociologi: Analyser av krigsvåld, koncentrationsläger, offerskap och försoning
112 sidor | September 2016
Format 140×210 mm | Hft
Omslag Kjell Eriksson
Omslagsbild Goran Basic
ISBN 978-91-86980-67-2


Beställ boken från din lokala bokhandlare eller från Adlibris.com. Eller från förlaget, på bokbox@infografen.com.


KIOSK: Om idrott och socialt entreprenörskap av Tomas Peterson & Katarina Schenker

I vårt samhälle finns barn som saknar gemenskap och trygghet, som saknar en värdegrund som de kan stå på i sitt framtida liv och som gör dem fria från droger, alkohol och ohälsa, och det finns barn som rör på sig för lite. Lars Antin och Tommy Karlsson ville göra något för dessa barn, och tillsammans skapade de KIOSK, som betyder KFUM Idrott Och Social Kunskap. De formade ett undervisningsinnehåll och ett pedagogiskt förhållningssätt som vänder sig till mellanstadieelever i Malmös innerstadsskolor. KIOSK, som befinner sig i gränslandet mellan att vara en idrottsförening och ett obligatoriskt skolämne, innebär att skolklasser har minst en lektionstimme varje vecka under ett läsår. Under varje lektion behandlas grundläggande kunskaper om kost och hälsa, sömn, träning, beteende och konsekvenser. Teori och praktik varvas, men med betoning på praktik och undervisning i idrottshallen; var fjärde gång sker undervisningen i klassrummet.

I boken analyseras KIOSK som ett exempel på verksamheter som definieras som socialt entreprenörskap, som korsar gränser mellan samhällets olika sektorer och där de sociala målen är jämförbara med statens mål för idrotten om demokrati, jämlikhet och integration, etc.

Boken är skriven av idrottsforskarna Tomas Peterson (Malmö högskola) och Katarina Schenker (Linnéuniversitetet). Peterson har bland annat utrett statens stöd till idrotten och Schenker har i olika sammanhang analyserat idrottsliga fostransmiljöer. Deras olika bakgrunder har möjliggjort förståelsen av KIOSK som socialt entreprenörskap.


Tomas Peterson & Katarina Schenker
KIOSK: Om idrott och socialt entreprenörskap
180 sidor sidor | September 2015
Format 145×218 mm | Hft
Omslag Kjell E. Eriksson
Omslagsillustration KIOSKs officiella logotyp
ISBN 978-91-86980-66-5


Beställ boken från din lokala bokhandlare eller från Adlibris.com. Eller från förlaget, på bokbox@infografen.com.


När samverkan får erkännande: Beskrivna och observerade erfarenheter från ungdomsvården av Goran Basic

Tidigare forskning visar att samverkan innefattar problem och konflikter. Trots det framställs samverkan nästan alltid som något fördelaktigt, och försök att samverka över organisationsgränser är en återkommande tendens i dagens samhälle.

I denna bok analyseras forskning om samverkansframgångar samt författarens empiriska material med fokus på hur aktörer inom ungdomsvården framställer det lyckade samarbetet. Det rör sig om intervjuer med och observationer av samordnare, socialsekreterare, enhetschefer inom socialtjänsten, personal på de särskilda ungdomshemmen, samt ungdomar och föräldrar.

Hur tog samverkansframgångar form? Vad handlade framgångar om? Hur formas interpersonell samstämmighet i triader? Och vad händer med ungdomarna i dessa framgångssituationer?

Utifrån ett omfattande etnografiskt material analyserar och diskuterar författaren dessa och liknande frågor. Boken riktar sig till utbildningar i sociologi, socialt arbete, kriminologi, pedagogik, socialantropologi, socialpsykologi och närliggande ämnen, till personal inom ungdomsvården och socialtjänsten, samt till andra yrkeskategorier som samverkar över organisationsgränser.

GORAN BASIC är filosofie doktor i sociologi, verksam som forskare och lärare vid Sociologiska institutionen, Lunds universitet. Han har bl. a. publicerat Krig och brott (2005), Skulle jag grilla lamm med dig? (2007), Vårdkedja för ungdomar eller professionella? (2009; med Joakim Thelander och Malin Åkerström), Etnicitet i ungdomsvården (2010), och Samverkan blir kamp (2012). Han medverkar också i antologin Den sorterande ordningsmakten (2013; Peterson & Åkerström, red), utgiven av Bokbox Förlag.


Goran Basic
När samverkan får erkännande: Beskrivna och observerade erfarenheter från ungdomsvården
92 sidor sidor | Augusti 2015
Format 145×218 mm | Hft
Omslag Kjell E. Eriksson
ISBN 978-91-86980-21-4


Beställ boken från din lokala bokhandlare eller från Adlibris.com. Eller från förlaget, på bokbox@infografen.com.


Medarbetardriven innovation inom dagligvaruhandeln av Vesa Leppänen

I Vesa Leppänens nya bok återges erfarenheter av en innovationsgrupp i en större dagligvarubutik. Gruppen bestod av butiks-chefen, sju anställda och en handledare, och tillämpade en särskild arbetsmodell under två års tid. Författaren beskriver butiken och dess sammanhang, gruppens sammansättning, arbetsmodellen, vilka innovationer som gjordes och deltagarnas erfarenheter.

Butiken ingår i en större kedja och är föremål för en omfattande styrning av bland annat sortiment, marknadsföring och ekonomi. En av flera styrmetoder består av regelbundna kontroller i butiken, till exempel av påfyllnadsgrad och varors färskhet, vilket begränsar de anställdas handlingsutrymme. Innovationerna kom därför att handla om sådant som de hade möjlighet att påverka, i synnerhet att utveckla butikens estetiska utformning och den lokala arbetsorganisationen.

Deltagarna inhämtade kunskaper och inspiration på flera olika sätt, främst genom samtal med kunder, observationer av kundernas beteenden och reflektioner om egna erfarenheter av att vara kund. Deltagarna ansåg att gruppen skapade ett utrymme för reflektion som inte tidigare funnits i butiken och att gruppens arbete präglades av en tillåtande atmosfär, pratighet och, inte minst, entusiasm och humor.

Förutom en detaljerad redovisning av innovationsgruppens arbete, resultat och erfarenheter, diskuteras i boken även hur den använda metoden kan utvecklas för att öka organisationers -innovationsförmåga.

VESA LEPPÄNEN är docent vid Sociologiska institutionen, Lunds universitet, och forskar om arbetsorganisation och kundmöten inom olika serviceyrken.


Vesa Leppänen
Medarbetardriven innovation inom dagligvaruhandeln
289 sidor | Juni 2015
Format 145×218 mm | Hft
Omslag Kjell E. Eriksson
Omslagsfoto Vesa Leppänen
ISBN 978-91-86980-62-7


Beställ boken från din lokala bokhandlare eller från Adlibris.com. Eller från förlaget, på bokbox@infografen.com.


Den sorterande ordningsmakten: Studier av etnicitet och polisiär kontroll av Abby Peterson & Malin Åkerström (red)

Polisforskare talar idag om ”den utökade polisfamiljen”. Den traditionella polisen kompletteras av kommunala, privata och frivilliga organisationer eller grupperingar. Samtidigt står etniska minoriteter alltmer i centrum för samhällets kontrollapparat. Etnicitet har blivit en delikat fråga för myndigheter.

Den här antologin uppmärksammar skärningspunkten mellan dessa två processer. På vilka sätt är personers etnicitet föremål för övervakning och polisiär kontroll från polis, vaktbolag, trygghetsarbetare och andra? Vad innebär etnicitet i ett samhälle präglat av en mångfald av polisiära åtgärder, så kallad plural policing?

Via olika empiriska undersökningar diskuteras såväl de kontrollerade som kontrollörerna. Ibland utövar ungdomar kontroll i relation till poliser eller ungdomsvårdare, ibland uppfattar sig poliser från etniska minoriteter som övervakade av sina kolleger. Även forskare kan uppfatta sig som kontrollerade i sitt sätt att undersöka och skriva om etnicitet.

Antologins författare argumenterar för vikten av att inkludera vidare och mera diffusa former av social kontroll än vad som är gängse i samhällsvetenskaplig forskning. Först då kan vi förstå hur idéer om etniska skillnader understöder samhällets strafftänkande och kriminalrättspraktiker.

ABBY PETERSON är professor i sociologi vid Göteborgs universitet. MALIN ÅKERSTRÖM är professor i sociologi med inriktning mot kriminalvetenskap vid Lunds universitet. Övriga medverkande: Vanessa Barker, Goran Basic, Veronika Burcar, Sabine Gruber, Cecilia Hansen Löfstrand, Tove Pettersson, Sara Uhnoo, David Wästerfors, Emil Östlund.

quote/…/ Antologins olika bidrag omfattar alla former av kontrollaktiviteter med tvångsmedel som utförs för att upprätthålla den socioekonomiska ordningen. /…/ Antologins tio bidrag behandlar sådant som hur polisanställda med utländsk bakgrund ser på sina roller, hur etnisk profilering går till i praktiken i några polisers dagliga arbete, hur ett antal unga män från olika etniska minoriteter upplever polisens diskriminering, hur etnisk mångfald används i ett bevakningsföretag och vilka insatser några skolor i Östergötland gör mot ”hedersrelaterat våld”. De flesta bidragen skildrar personer och processer på ett närgånget och intresseväckande sätt. Språket kan ibland vara onödigt invecklat. Boken vänder sig främst till fackmän och i ämnet debattlystna. (Arne Järtelius i BTJ-häftet)


abbymalinAbby Peterson & Malin Åkerström (red)
Den sorterande ordningsmakten: Studier av etnicitet och polisiär kontroll
274 sidor | Mars 2013
Format 145×218 mm | Hft
Omslag Kjell E. Eriksson
ISBN 978-91-86980-60-3


Beställ boken från din lokala bokhandlare, eller från Adlibris.com. Eller från förlaget, på bokbox@infografen.com.


Medlingens moral, emotioner och mångfald av Anna Rypi & Veronika Burcar

Medling vid brott påbörjades i Sverige i mycket liten skala för cirka tjugo år sedan. Sedan dess har den svenska medlingsverksamheten vuxit men den är fortfarande relativt begränsad. Syftet med medling vid brott är att minska de negativa konsekvenserna av ett brott samt att förebygga att nya brott begås. I Medlingens moral, emotioner och mångfald uppmärksammas medling vid brott utifrån såväl dess konkreta som dess symboliska betydelse.

Om parterna i en konflikt inte träffas, om gärningspersonen inte blir förlåten och om den brottsutsatte kanske till och med uttrycker ilska – kan det ändå betraktas som en lyckad medlingsprocess? Vad betyder det att medlarna försöker ”skapa moral” (rättvisa) utan att ”moralisera” (döma)? På vilket sätt kan medling vid brott ses som en arena för identitetsförhandling och identitetsförändring?

Den sociologiska studie som beskrivs och avrapporteras i Medlingens moral, emotioner och mångfald har genomförts vid två medlingsverksamheter i en mindre och en större stad i Sverige under år 2011. Forskarna har främst intresserat sig för medlingsprocessen i sig samt för medlarnas roll i denna process.

Medling vid brott kan ses som ett ”reparerande rolltagande” där igenkännande och ömsesidig respekt mellan parterna kan komma till uttryck. Båda parter – gärningsperson och brottsutsatt -– förväntas få ta plats och föra sin egen talan under medling, oavsett juridisk skuldfördelning. Reparativ rättvisa, det vill säga teorin som ligger bakom medling, analyseras i praktiken.

Författarna visar att medling vid brott är en process som innefattar många dimensioner, bland annat när det gäller hur medlarna tolkar och upprätthåller (makt-)balans.

ANNA RYPI är lektor i sociologi/socialt arbete, med inriktning kriminologi, vid Lunds universitet. VERONIKA BURCAR är lektor i sociologi vid Lunds universitet. I sin forskning är hon framförallt inriktad på ungdomar, våld och offerskap.


IdiotenAnna Rypi & Veronika Burcar
Medlingens moral, emotioner och mångfald
136 sidor | April 2012
Format 145×218 mm | Hft
Omslag Kjell E. Eriksson
Omslagsfoto Veronika Burcar
ISBN 978-91-86980-58-0


Beställ boken från din lokala bokhandlare, eller från Adlibris.com. Eller från förlaget, på bokbox@infografen.com.


Efter stormen: En sociologisk undersökning av skogsägarfamiljer av Ann-Mari Sellerberg

”Har det blåst?”, frågar en släkting en skogsägare i mars 2005. I januari hade nästan all hans skog försvunnit. En storm hade den 8 januari dragit fram med vindbyar på upp till 46 meter per sekund. Skogsägarna i Kronobergs län var särskilt drabbade.

Enligt Skogsvårdsorganisationens flyginventering skadades totalt 69,7 miljoner kubikmeter skog av stormen. Till övervägande del var det granskog som föll, företrädesvis gamla och stora träd.

Först vid gryningen den 9 januari började stormen mojna. Många av familjerna vaknade då upp till en kall morgon, utan vare sig elektricitet eller telekommunikationsmöjligheter.

Denna bok handlar om hur skogsägarfamiljernas liv gestaltades efter stormen. En konsekvens av stormen var ekonomiska förluster, men de talar i första hand om de många andra förändringar som stormen förde med sig.

”När man brukar något så är man någon”, säger en skogsägare efter stormen. Nästan all hans skog hade fallit. – Så väcks ganska snart funderingarna om att nyplantera. ”Det ligger i skogsägarsjälarna att min mark ska producera”, säger en annan av de intervjuade skogsägarna.

Efter stormen skildrar hur 20 skogsägarfamiljers sociala liv förändrades av stormen Gudrun.

quote/…/ Som resultat av intervjuerna framgår hur skogsägarfamiljernas liv dramatiskt har förändrats genom att vardagen har brutits upp socialt och ekonomiskt och hur arbetsinriktningen förändrats till en uppbyggnadsfas. Till sist beskrivs förändrade relationer till omgivande instanser, som det politiska systemet, medierna, kommunen, staten och viktiga ekonomiska instanser. Bokens innehåll förmedlar en saklig bild av en för svenska förhållanden omfattande naturkatastrof och bör vara av intresse för dem som vill fördjupa sig i dess verkningar. (Nils-Olof Bjellvi i BTJ-häftet)

ANN-MARI SELLERBERG är seniorprofessor i sociologi vid Lunds universitet


ann-mari-sellerbergAnn-Mari Sellerberg
Efter stormen: En sociologisk undersökning av skogsägarfamiljer
172 sidor | April 2011
Format 145×218 mm | Hft
Omslag Kjell E. Eriksson
Omslagsillustration Stina Persson
ISBN 978-91-86980-56-6


Beställ boken från din lokala bokhandlare, eller från Adlibris.com. Eller från förlaget, på bokbox@infografen.com.


Skogens framtid: En sociologisk undersökning av skogsägares uppfattningar av Tobias Linné

Stormen Gudrun som drabbade södra Sverige i januari 2005 innebar att träd som motsvarade flera årsavverkningar fälldes inom loppet av några timmar. Frågor om framtiden ställdes på sin spets för de skogsägare som skulle återplantera den nedblåsta skogen: Vad skulle planteras? Vilka trädslag var bäst att satsa på? Hur skulle de framtida riskerna för kanske än kraftigare stormar hanteras?

I denna undersökning behandlas hur privata skogsägare i Småland uppfattar och agerar i relation till skogens framtid. Undersökningen bygger på intervjuer med skogsägare som drabbades i samband med stormen 2005 och som därefter gjort nyplanteringar av skog.

TOBIAS LINNÉ är doktor i sociologi och verksam som universitetslektor vid Institutionen för kommunikation och medier, Lunds universitet.

quote/…/ Boken inleds med ett försök att allmänt sammanfatta både gårdagens och dagens skogssituation, för att därefter redovisa de ganska närgående, delvis ordagrant återgivna intervjuerna av åtta enskilda markägare. /…/ Skogsbrukets beroende av långsiktigt tänkande och risktagande belyses i flera sammanhang. Författarens försök att hitta in bakom orden för att få fram bevekelsegrunder är givande, men ibland saknar man svaren från frågor som aldrig ställdes. (Janne Johansson i BTJ-häftet)

Läs en intervju med Tobias Linné i Universitetsläraren.


tobias-linneTobias Linné
Skogens framtid: En sociologisk undersökning av skogsägares uppfattningar
222 sidor | Mars 2011
Format 145×218 mm | Hft
Omslag Kjell E. Eriksson
Omslagsillustration Stina Persson
ISBN 978-91-86980-55-9


Beställ boken från din lokala bokhandlare, eller från Adlibris.com. Eller från förlaget, på bokbox@infografen.com.


Normer om att vara trevlig och säljande: En undersökning om livsmedelsbutiken, bensinstationen och elektronikbutiken av Vesa Leppänen & Ann-Mari Sellerberg

Forskningsprojektet ”Handelns frontpersoner” har undersökt dolda kompetenser och relationerna mellan personal och kunder inom handeln. De empiriska undersökningarna har utförts med deltagande observation vid en livsmedelsbutik, två bensinstationer och en elektronikbutik. Två rapporter föreligger nu, författade av Vesa Leppänen och Ann-Marie Sellerberg vid Sociologiska institutionen, Lunds universitet.

I rapporterna återges en lång rad autentiska intervjucitat och beskrivningar av olika situationer som uppkom vid insamlingen av data. Därigenom vill författarna ge fylliga och konkreta beskrivningar av det arbete som utförs av handelsanställda och i anslutning till det presentera sina tolkningar av de sociala processer som utspelar sig i mötena med kunder och övriga i arbete.

I den första rapporten, Normer om att vara trevlig och säljande, beskrivs och analyseras centrala normer som handlar om att anställda skall vara ”trevliga” och ”säljande” i möten med kunder. Trevlighet och säljande upplevs som viktiga konkurrensmedel, vilket återspeglas i att de handelsanställda använder uttryck som ”kunderna betalar vår lön” och ”kunden har alltid rätt”.

I den andra rapporten, Styrning av butiksarbete, beskrivs och analyseras styrning av arbete i fyra butiker; en större livsmedelsbutik, två bensinstationer och en elektronikbutik. Särskilt fokuseras den inomorganisatoriska styrning som utövas av butikschefer, deras närmaste medarbetare och de kedjor till vilka butikerna är anslutna.

Forskningsprojektet, som genomförden under åren 2008 och 2009, har finansierats av Handelns utvecklingråd (HUR), som publicerat en tredje rapport från projektet, ”Besvärliga kundbeteenden”.

leppanen-sellerbergVESA LEPPÄNEN är docent och ANN-MARI SELLERBERG seniorprofessor vid Sociologiska institutionen, Lunds universitet.


Vesa Leppänen & Ann-Mari Sellerberg
Normer om att vara trevlig och säljande: En undersökning om livsmedelsbutiken, bensinstationen och elektronikbutiken
101 sidor | September 2010
Format 145×218 mm | Hft
Omslag Kjell E. Eriksson
Omslagsillustration Stina Persson
ISBN 978-91-86980-52-8


Beställ boken från din lokala bokhandlare, eller från Adlibris.com. Eller från förlaget, på bokbox@infografen.com.